Vindarna vrålar höst. Hukandes för blåsten försöker man undvika regnet. Snart, mycket fortare än jag kan ana kommer min resa börja. Förnekelsen kommer inte kunna vara. Förberedelser måste vidtas. Rädslan bevingas. För att inte utmynna i en rädsla för att leva, för livet. Det lilla ömtåliga.

Tankarna flytt någon annanstans. Till förbjudna områden som att ha och inte ha. Bekräftelse och värde. Vara utvald och kunna vara vem som helst. Naturligtvis handlar det om tvåsamhet. Tro inget annat. Bekräftelsen kom aldrig och nu tillbaka på ruta ett igen. Detta var inte vad jag önskade. Jag önskade så mycket mer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://attandasmedoppenmun.blogspot.com/

Nu handlar det bara om att orka orka orka. Härda härda härda. Igenom den här perioden. Det är så här nu. Inte så roligt. Mycket gråt. En touch av förtvivlan. Den går över. Jag vet. Försöker stanna i känslan och tillåta mig känna känslan och att den ä...

Spytt mig till ont huvudet. Allt går bra nu. Det märks. Tydligt. Grät blod igår framför tv. Jag visste. Och tittade ändå. För att få gråta gråta gråta. Att bli lämnad så hjärteskärande. Det gör så jävla ont. Själen går sönder och dör en smula. ...

Och jag äter nyårsefterätten som jag inte tyckte var så god då men som jag inte kan sluta äta nu. Avslutet slutade vara ett avslut i onsdags och idag så chattar han med mig som inget har hänt. Hur är det möjligt? Med största sannoliket ville han ligg...

Jo men visst. Betyder jag ingenting för dig. Jag fattar. Och är egentligen inte så brydd. Du var det samma för mig. Någon att få något av som jag ville ha. Skillnaden mellan oss är att jag kan stå för det, jag kan ändå vara människa och behandla denn...