Direktlänk till inlägg 24 oktober 2010
Sömnigt tröttsamt hemkommen från landet långt långt långt härifrån. De sparade veckor som skulle ge tillbaka ljuset i livet rusade snabbt förbi utan hänsyn till vare sig mig eller någon annan. Hur skall denna resa som det sattes så mycket hopp till återberättas? Måste den återberättas? Är så nyligen mörbultet hemkommen att det inte hunnit landats i gråtjock vardag ännu. Inte heller har tiden hunnit ge distans till resan utan mitt segtjocka huvud vill bara stänga av, inte tänka på Kina alls. Bara finnas här och nu. Andas djupa lilarosa andetag som stärker det som jag redan håller i min hand.
http://attandasmedoppenmun.blogspot.com/
Nu handlar det bara om att orka orka orka. Härda härda härda. Igenom den här perioden. Det är så här nu. Inte så roligt. Mycket gråt. En touch av förtvivlan. Den går över. Jag vet. Försöker stanna i känslan och tillåta mig känna känslan och att den ä...
Spytt mig till ont huvudet. Allt går bra nu. Det märks. Tydligt. Grät blod igår framför tv. Jag visste. Och tittade ändå. För att få gråta gråta gråta. Att bli lämnad så hjärteskärande. Det gör så jävla ont. Själen går sönder och dör en smula. ...
Och jag äter nyårsefterätten som jag inte tyckte var så god då men som jag inte kan sluta äta nu. Avslutet slutade vara ett avslut i onsdags och idag så chattar han med mig som inget har hänt. Hur är det möjligt? Med största sannoliket ville han ligg...
Jo men visst. Betyder jag ingenting för dig. Jag fattar. Och är egentligen inte så brydd. Du var det samma för mig. Någon att få något av som jag ville ha. Skillnaden mellan oss är att jag kan stå för det, jag kan ändå vara människa och behandla denn...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 | |||
25 |
26 |
27 |
28 | 29 |
30 | 31 | |||
|