Långsamt har ensamheten kommit smygande. Som en duktig lönnmördare om natten. När alla går hem är jag ensam kvar. Vem är jag, som sitter kvar i mörkret och inte fattar vad som skall göras med detta liv. Inte ensam. Inte ensam. Aldrig ensam. Vill jag leva mitt liv. Ensam är det enda med säkerhet jag är. I slutändan är alla ensamma. Jag är ensam innan slutändan. Få litar jag på. Få kommer mig nära. Och de nära skjuter jag skarpt på. Som förra veckan. Varför. Vad var meningen? Syftet? Att hålla även dem så långt från mig som möjligt? För att försäkra mig om att jag är ensam. Trots att jag redan visste. Söker nu bekräftelse på min redan uppenbara ensamhet och inte goda människa, hos människor som inte har bett om det. Virrvarvet ökar i takt med att mina tankar inte kan hitta ut. Till vad jag pysslar med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

http://attandasmedoppenmun.blogspot.com/

Nu handlar det bara om att orka orka orka. Härda härda härda. Igenom den här perioden. Det är så här nu. Inte så roligt. Mycket gråt. En touch av förtvivlan. Den går över. Jag vet. Försöker stanna i känslan och tillåta mig känna känslan och att den ä...

Spytt mig till ont huvudet. Allt går bra nu. Det märks. Tydligt. Grät blod igår framför tv. Jag visste. Och tittade ändå. För att få gråta gråta gråta. Att bli lämnad så hjärteskärande. Det gör så jävla ont. Själen går sönder och dör en smula. ...

Och jag äter nyårsefterätten som jag inte tyckte var så god då men som jag inte kan sluta äta nu. Avslutet slutade vara ett avslut i onsdags och idag så chattar han med mig som inget har hänt. Hur är det möjligt? Med största sannoliket ville han ligg...

Jo men visst. Betyder jag ingenting för dig. Jag fattar. Och är egentligen inte så brydd. Du var det samma för mig. Någon att få något av som jag ville ha. Skillnaden mellan oss är att jag kan stå för det, jag kan ändå vara människa och behandla denn...