Dagen efter. Dagen bister. Dagen sliten och mödosamma tankar som försöker leta sig fram. Seg och långsam. Snart på väg igen, ut i kvällen som skall bli natt. Mera berusning, mer förväntningar som inte infrias i natt heller, mer att skrapa ihop till i morgon.

Förväntningar alltid som störst lördagskvällar. Besvikelsen alltid som störst lördagsnätter/söndagsmornar. Här i landet fisljummen vet man inte hur man skall förhålla sig till varandra, inte ens en lördagkväll med kroppen full av berusningsmedel. Längtan och förväntan osar starkt. Bekräftelsebehovet är stort. Bara nån nyper mig i baken är jag nöjdare än innan. Bekräftelserumpa är bättre än ingenting alls.