http://attandasmedoppenmun.blogspot.com/

Nu handlar det bara om att orka orka orka. Härda härda härda. Igenom den här perioden. Det är så här nu. Inte så roligt. Mycket gråt. En touch av förtvivlan. Den går över. Jag vet. Försöker stanna i känslan och tillåta mig känna känslan och att den är helt okay. Det går över. Jag är i den ödsligaste vrån av mänskligheten, där ensamhetens lovar är det enda som håller en sällskap. Jag är fucking ensam. Jag är inte så väldigt älskad. Jag håller fast vid saker som inte har någon betydelse, för att påbörja nästa sak/relation/projekt som inte har någon betydelse. Måste hitta det som är viktigt. Och kanske har jag redan gjort det men kan inte få det. Går stora lovar kring mig själv. Vad fattas mig för att jag skall kunna leva fullt? Svaret blir den innerligaste kärlek som finns, som bär en över eld och vatten, som man kan döda för och som gör att man väljer att leva istället för att dö. Det är mitt svar och jag når inte dit. Inte på långa vägar. Vargarnas lockrop blir tydligare. De kommer närmare. Och jag vet att bara jag kan bestämma, besluta, styra vad mitt liv skall innehålla. Men just precis nu vet jag inte om jag orkar, klarar det. Och då blir lockropen så mycket mer lockande. Jag kommer, jag kommer, jag kommer. Då jag inte längre har något val. Men ett val har man alltid.

Spytt mig till ont huvudet. Allt går bra nu. Det märks. Tydligt. Grät blod igår framför tv. Jag visste. Och tittade ändå. För att få gråta gråta gråta. Att bli lämnad så hjärteskärande. Det gör så jävla ont. Själen går sönder och dör en smula.

Och jag äter nyårsefterätten som jag inte tyckte var så god då men som jag inte kan sluta äta nu. Avslutet slutade vara ett avslut i onsdags och idag så chattar han med mig som inget har hänt. Hur är det möjligt? Med största sannoliket ville han ligga, och vill man ligga så skiter man i att det är skumt, konstigt, inte läge, uppbarligen. Eller så lever man i sån förnekelse att man bara kör på på på och inte vill fatta någonting. Men smart är ju inte något av epiteten jag skulle använda om jag beskrev honom. Och jag avslutade chatten snabbt och loggade ur. Men sedan på igen, jag vill fan veta vad som hände, hans försök till förklaring! Men nu är han vilande eller nåt, inte aktiv och jag tror han kommer skita i att svara, det blev ju så jobbigt igen, och bara logga ut. Och jag orkar inte bry mig. Varför skulle jag? Fråga är ju bara då varför jag lägger ett till inlägg som handlar om honom.